(Foto: Marie Söhrman)
Gillar inte att lägga in bilder på mig själv, men den här gången bjuder jag på en. Här är jag tillsammans med världens mysigaste Anita Andersson, ordförande i Värmländska författarsällskapet, som var kvällens "konferencier". Ja, igår kväll medverkade jag då alltså i Kulturveckans program, i Värmlandslitterär sommarkväll i Östra Ämterviks församlingshem. Det var fullknökat därinne, jag tror det var 80-90 personer. Vi var några "författare" som berättade om vårt skrivande och våra böcker, och jag lyckades genomföra mitt framträdande! Inte särskilt bra förstås, men för mig ligger som vanligt mer nivån vid att fixa det. Och det gjorde jag, så det känns väääldigt kul! Speciellt när jag aldrig tidigare stått själv i ungefär en kvart och pratat. Någon har alltid intervjuat mig förut, det känns betydligt tryggare. Så, nu tog jag ännu ett steg framåt och det får man väl försöka vara stolt över :)
Och jag säger bara en sak - lyssna på trubaduren Göran Samuelsson om ni någon gång får tillfälle. (Ni vet han som är grundare av Packmopedsturnén). Han sjunger så fina visor, och berättar en massa roliga episoder däremellan. Hans framträdande ramade in kvällen som blev väldigt mysig.
/Karina
UPPDATERING:
Jag förstår inte varför, men jag kan fortfarande inte kommentera. Så jag får göra det här istället:
Helena och Robert: jo, jag hoppas de tyckte det var okej att lyssna på.
Åsa: därför att jag har lärt mig att man inte får kalla sig författare förrän man gett ut två böcker :)
3 kommentarer:
Huvudsaken att du fixade det och det gjorde du ju. Good job! Tror att folk upplever det mänskligt och tilltalas av att allt kanske inte, enligt en själv, går perfekt.
Håller med Helena. Jag är säker på att du gjorde bra ifrån dig.
Och alla tilltalas sannerligen inte av personer som Björn Ranelid, som kan och vet allting bättre än alla andra.
Varför författare med citattecken?:)
Du är alldeles för blygsam!
Skicka en kommentar